Magen fortsatte att växa under sommaren och i och med sommarlovet blev längtan nästan outhärdlig. Jag minns som igår hur tungt allt var. Och jag tackade gud varje dag för att sommaren var sval och regnig. 

 

 

Tiden springer som vanligt iväg och kameran ligger och dammar på hyllan. Tino skrattar, M strosar rastlöst omkring hemma och jag är bara jag, lite förvirrad över att ha M hemma med mig och liten. Igår var jag på mitt första gymbesök sedan min lilla grabb föddes och det kändes riktigt bra. Kroppen är svag men ska nog orka mer med tiden. Tino var hemma med Pappa under tiden och det gick riktigt bra, han verkade inte ens ha märkt att jag var borta en timma. 

 

Idag har vi farit runt i Ingelsta köpcentrum. Handlat dem sista klapparna och blivit tömda på energi av alla hektiska människor. Men jag måste säga att det är väldigt mysigt att vara mamma i dem stunderna, att strosa omkring med en bebis på magen och att möta andra mödrar vid skötbord och i amningsrum. Människor ler mot oss där vi går, är trevliga, gamla som unga. Och man får byta några vänliga och förstående ord med andra mammor i alla åldrar. Jag älskar att se M gå och bära omkring på vår son. Stolt och trygg med en dreglande glad bebis som allas blickar dras emot. Livet har fått en annan vinkel och allting handlar inte längre om mig. Och det känns bra, för det handlar om oss! 

 

I brevlådan trillar det ned julkort till familjen och små julklappar till Tino. Det är en helt fantastisk känsla, det går inte att beskriva med ord. Jag ler var gång jag ser ner på mina händer och får syn på min glänsande ring. Och även om mitt och vårt liv så klart är tufft i bland så är det långt ifrån så tufft och jobbigt som det en gång var. 

 

Nu ikväll står TV:n och bullrar ut en gammal action film, Tino sover i sin säng och M är och skjutsar hem Tinos gudfar. Och jag tar mig lite egentid framför datorn. Andas ut och skriver från hjärtat. Längtar efter att krypa ned i sängen med mina pojkar. 

 

God natt!

 

 

I fredags var Ulrika med fotograf här hemma och hälsade på för att göra ett reportage om mig och Tino i Föräldrar&Barn. För er som följde min förra blogg vet att jag var med i deras gravid tidning när jag väntade Tino och nu blir det en liten uppföljning på det (tror jag). Om första tiden hemma, tankar och känslor kring att ha blivit mamma. Tino var inte riktigt på humör för att titta in i kameran, men hur som helst så var det väldigt mysigt att få träffa ulrika! Jag är så glad för att hon bryr sig så mycket om oss! 

 

Igår hade vi en liten tillställning för nära och kära för att vi har förlovat oss. Tårta, mys och lite tidiga julklappar. Våra vänner hade samlat ihop till ett presentkort på Servera på 1000 kronor. Vilka underbara människor! Alla så givmilda och glada. Tack! Jag är så glad och tacksam för att jag genom Martin fått bli en del av det underbara umgänget. 

 

Så idag Söndag är jag fylld med positiv energi och ork. Tacksamhet och glädje. Tänk att jag har allt jag någonsin drömt om. Människor som bryr sig om oss, en man som älskar mig, en underbar son och underbara vänner som ställer upp. Jag känner mig väldigt trygg och tacksam, något jag genom mitt liv bara känt några få stunder. Tino har dem bästa förutsättningarna att få ett lyckligt liv med människor som finns där för honom. Han har farbröder och fastrar, morbröder och mostrar i hela norrköping och Sverige som kommer ställa upp för honom. Han har en fantastiskt klok och kärleksfull pappa och en mamma som ger honom all sin kärlek. Han har mor och far föräldrar som älskar honom och en gammelmormor och gammelmorfar som redan tycker massor om honom trotts att dem bara träffats en gång. 

 

Vad är bra ekonomi och prylar gämfört med det här?? Det förenklar, men betyder ingenting! 

kärlek

 

 

 

 

 

Du har gett mig allt jag önskat mig men aldrig fått uppleva. Osjälvisk kärlek, givmildhet och trygghet. Styrka, självförtroende och vilja. Idag är jag glad och tacksam för livet, idag vågar jag och vill jag se framåt. Jag vågar lita på att allt är så bra som det känns inombords och att allt kommer bli så bra som vi önskar och vill.

Aldrig någonsin har jag känt något liknande. En kärlek som inte handlar om det nya pirret, förälskelsen och nuet. Självklart började vår resa så. Men idag är det så mycket mer. Idag är du mitt allt, mitt nu och min framtid. Och jag älskar dig med hela mitt hjärta! 

 

 

Tiden flyger förbi och på några dagar sjönk temperaturen 24 grader och den regniga hösten förvandlades till ett fantastiskt vinterland. Det är redan mitten av december och andra advent har passerat oss. Tino blir snart 4 månader och jag kan inte förstå vart tiden tar vägen. Min lilla pojke!

 

Dagarna flyger förbi oss och vi hinner precis med att göra det vi ska innan klockan blir läggdags och det är dags att krypa ner under täcket. Men jag är lycklig och jag trivs med livet. Älskar min familj och litar på att det ordnar sig till det bästa för oss. På onsdag händer något stort! Och jag längtar som ett barn på julafton. 

Och över en natt så kom vintern med dess isande minusgrader. Utanför fönstret ligger ett gnistrande snötäcke och solen lyser svagt igenom en disig himmel. Några små röda lyktor har jag ställt fram för julkänslans skull men mer än så blir det nog inte. 

 

I helgen har jag fått fylla min energidepå med positiv energi. Bilen står i garaget, min bebis är glad och vi har fått träffa Anna, Mano och Santos, svärföräldrarna och underbara Emelie och Märta. Lägenheten är städad, kylen och frysen fylld till bredden och idag är jag en glad mamma fylld med ork. Lusten att gå ut har väll dock tyvärr fallit bort lite eftersom Tino nu för tiden vagnvägrar och gallskriker så fort man tänker tanken promenad. Jag borde ge mig iväg till Sensus, unga föräldrar och barn, på mamma barn träning. Jag borde också stanna till i centrum och posta ett paket. Men struntar jag i det så är det inte hela världen. En hemma dag med bebis dreggel och sängmys framför vår nya TV i sovrummet är inte helt fel det heller. 

 

Tyvärr glömde jag kameran hemma i helgen, så jag har inga gnistrande vinterbilder att visa upp. Men så fort jag tar mig utanför dörren och Tino sover i vagnen så ska jag passa på att fotografera. Istället bjuder jag på en underbar liten bebis fot, bara några dagar gammal. 

 

Jag älskar min familj! Ni är det bästa som hänt mig!